Nu finns möjligheten att testa sitt dna, sina genetiska anlag, för olika sjukdomar. Finns kunskapen så vill jag veta, tänkte jag. Riskerna går ju att påverka...

Det började enkelt: jag spottade i en liten plastask och skickade i väg den till ett laboratorium. Ett par veckor senare fick jag träffa Johan Björkegren, docent i molekylärmedicin på Karolinska institutet i Solna, som är medicinsk rådgivare till DNA-Guide, det första svenska företag som gör personliga dna-tester via internet.

Som MåBra-reporter har jag fått förmånen att få resultatet av Johan personligen. Jag är pirrigt nyfiken och förväntansfull men känner också en vag oro. Har han något allvarligt besked till mig? Vad gör jag då?

Nu börjar allvaret – sjukdomarna:

Normalt får 13 av 100 astma, med min genvariant 19 av 100. En påtaglig riskökning, kommenterar Johan. Konstigt. Ingen i min släkt har astma. Kanske bra att du inte röker, säger Johan.
Han klickar på bröstcancer och jag håller andan; några nära släktingar har haft det. Det finns tolv genvarianter för bröstcancer, testet gäller sex av dem. Det visar sig att jag i stället har jag 10 procents lägre ärftlig risk.

Jag har dessutom lägre risk än genomsnittet för hjärtinfarkt, diabetes typ 1 och 2 och reumatoid artrit.
Mina ärftligt sett svaga punkter finns där jag minst anat det:
Tjocktarmscancer: 16 procents högre risk. Inte så kul. Symtomen märks sent, ofta för sent. Näst efter lungcancer dör flest kvinnor i denna cancertyp. Johan klickar på rubriken ”arv/miljö”:
–Som du ser beror bara 30 procent av tjocktarmscancerfallen på arv.
Livsstilsfaktorer har alltså mycket större betydelse.

För Bechterews sjukdom, en reumatisk sjukdom som inflammerar och gör ryggen stel, är risken nästan fem gånger högre än normalt.
–Men riskökning i procent är en sak, säger Johan. Man måste också veta hur vanlig sjukdomen är för att bedöma risken.
Bara 1 av 100 får Bechterews, med min gentyp 5 av 100. Alltså löper jag större faktisk risk att få förmaksflimmer, 25 av 100, trots att min risk där är normal rent statistiskt.

Mina slutsatser:

Nu blir det värre. Mitt dna visar att jag löper 13 gånger högre risk än genomsnittet att få glaukom, så kallad grön starr, som inte går att bota. Min syn kan drabbas med åren.
Ögonen tycks vara min svaga punkt. Jag löper dubbelt så hög risk att få makuladegeneration, gula fläcken-sjukan, den vanligste orsaken till att äldre får nedsatt syn.
Vad drar jag för slutsatser? Mest känner jag lättnad av att ha fått veta det här. På internet får läser jag att en sund livsstil kan förebygga tjocktarmscancer, och att sjukdomen kan botas vid tidig upptäckt. Även glaukom kan behandlas och synen räddas. Men varken glaukom eller tjocktarmscancer ger tidiga symtom, alltså är kontroller mycket viktiga. Och tack och lov lever jag redan sunt.

Frågor & svar om gentester

Vad är en dna-profil?
Ett gentest som privatpersoner kan beställa på postorder via internet. Testerna kostar från cirka 3 500 kronor.

Hur går testet till?
Du beställer på företagets hemsida. När du får en plastpåse hemskickad topsar du insidan av kinden eller skickar in saliv i en plastdosa till ett lab. I labbet kan man i saliven se om du har de genvarianter som forskare kunnat koppla till vissa sjukdomar. Efter ett par veckor kan du logga in dig på företagets hemsida och få veta resultatet.

Vad får jag veta?
Ditt genetiska ursprung, vissa egenskaper som hårfärg, ögonfärg och om du har högre – i vissa fall lägre – risk för ett 20-tal folksjukdomar. Du får också veta hur vanlig sjukdomen är i Sverige, hur mycket som beror på arv eller miljö och hur hög din risk är i procent och jämfört med genomsnittet i din ålder.

Vilken nytta har jag av testet?
Du kan bli motiverad att ändra din livsstil för att minska risken, och gå på kontroller för att få tidig behandling om du skulle bli sjuk. 

Vad säger kritikerna om personliga dna-tester?
– Att testerna inte säger mycket om den verkliga risken. De flesta sjukdomar utvecklas genom ett komplicerat samspel mellan många gener och miljön.
– Att det är oetiskt att inte ge personlig rådgivning. Människor behöver hjälp att bedöma risken.
– Att testerna kommer för tidigt. Bara 75 sjukdomar och anlag är fastställda i dag, om fem, tio år minst det tiodubbla.
– Att inga studier har visat att kunskap om risker gör att vi ändrar vårt beteende.
(Faktagranskat av Johan Björkegren.)

 

Sjukdomar som ingår i många dna-tester:

• ledgångsreumatism
• prostatacancer
• tjocktarmscancer
• glutenintolerans
• Crohns sjukdom
• hjärtinfarkt
• alzheimer
• gula fläcken-sjuka
• ms
• bröstcancer
• hjärtflimmer
• glaukom
• diabetes, typ 1 och 2
• astma
• lungcancer
• fetma
• restless legs
• Bechterews sjukdom

Av Ussie Hjelm
Foto: Lennart Dannstedt 

Publicerad 2008/10