Namn: Maud Steinrud
Ålder: 49 år
Bor i: Saltsjö-Boo
Yrke: Arbetar på Arbetsförmedlingens IT-avdelning
Våren 2001 var stressig för Maud, både på jobbet och privat. Det resulterade i att hon fick problem med smärta i underarmen, så kallad musarm. Men smärtan stannade inte där, efter ett tag spred den sig upp i skuldran och nacken. Till slut värkte det konstant. Maud hade så ont att hon inte kunde sova. I samma veva blev hon sjukskriven för utmattningsdepression.
–Stressen var ursprung till värken. Musklerna krampade så att nerverna kom i kläm. Det var det som gjorde så ont.
Maud fick så småningom genom sin arbetsplats komma till stressinstitutet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. 2005 hade hon stressen under kontroll och började arbetsträna. Men värken var fortfarande kvar.
–#ag kunde knappt vrida på huvudet, säger Maud.
Samtidigt höll Camilla Olofsson på att avsluta sin utbildning till shiatsuterapeut. Hon behövde patienter att öva på, och fick komma till Arbetsförmedlingens huvudkontor, som var Mauds arbetsplats. Det var för tre år sedan.
–Sedan dess har jag gått hos Camilla varannan vecka, säger Maud.
Effekten tog tid
Maud säger att hon inte fick någon sensationell känsla efter första besöket. Det tog lite tid innan behandlingen fick effekt och hon kunde gå ner i den djupa avslappning som krävs för att kroppens självläkande förmåga ska sätta i gång.
–Genom shiatsun fick jag en helt ny kroppskännedom. Jag började känna när jag spände mig. När jag blev medveten om spänningarna kunde jag också arbeta med avslappning. Efter sex månader kände jag en klar förbättring.
Och efter ett och ett halvt år kunde hon säga att värken i armen i princip var borta. Än i dag är armen en känslig punkt. När stressen slår till, då kommer värken tillbaka. Men direkt efter en behandling försvinner den igen.
Shiatsun innebär kroppsberöring. Maud berättar att det i början var svårt att släppa på kontrollbehovet, att bara slappna av och överlåta sig i någon annans händer.
–Men just det har varit nyttigt för mig att lära mig. Det har varit inte bara fysisk utan också psykisk rehabilitering. I dag är jag både smärtfri och i balans, det psykiska blev en extra effekt helt enkelt!
Vad säger forskningen?
Ännnu finns inte mycket forskning kring shiatsu. Men i december 2007 presenterade School of Health Care vid Leeds-universitetet i England en studie på shiatsu. Den var gjord på uppdrag av ESF, europeiska shiatsufederationen, och visar vilken effekt shiatsu har både kortsiktigt och långsiktigt på hur patienter upplever behandlingen.
Totalt deltog 948 patienter från tre länder: Österrike, Spanien och Storbritannien. Forskarna följde patienterna under sex månader. Studien visar att 70 procent av de patienter som led av olika smärttillstånd i början av studien uppgav att besvären minskat efter sex månader. Även antalet läkarbesök och intaget av läkemedel minskade.
Shiatsuterapeuten:
Terapin återställer kroppens energibalans
Shiatsu bygger på den japanska massagen anma med rötter i det österländska tänkandet. Anma har inspirerats av både kinesiska och västerländska medicinkunskaper, och i början av 1900-talet växte en ny behandlingsmetod fram, shiatsu.
–Shiatsu betyder fingertryck, vilket är lite missvisande, säger shiatsuterapeuten Camilla Olofsson. Vi använder även händerna, knäna, armbågarna och till och med fötterna när vi behandlar.
Precis som akupunktur och akupressur har shiatsu sitt ursprung i den österländska medicinen. Den utgår från att vi har energikanaler, så kallade meridianer, i kroppen. Vid obalans i energiflödet kan man få problem med smärta. I akupunktur och akupressur arbetar man med vissa punkter som stimulerar flödet och skapar balans. Samma punkter används i shiatsu, men där arbetar terapeuten ofta utmed hela meridianen.
Under behandlingen ligger man på en mjuk madrass på golvet. Terapeuten sitter bredvid och arbetar med tryck, sträckningar och mjuka justeringar. Det kan vara både stillsamt och mer dynamiskt.
–Vi börjar alltid en behandling med ett samtal, säger Camilla Olofsson. Det är viktigt med helhetssynen. Jag vill sätta mig in i patientens levnadsvanor, hur hon sover, tränar, hur matsmältningen fungerar. Men också om hon har specifika besvär, till exempel huvudvärk, eller har genomgått till exempel en operation.
Hur ofta man går på behandling varierar. Har man ett specifikt problem kan det vara bra att gå en gång i veckan under en kort tid. Sedan kanske man går varannan vecka eller en gång i månaden. En timmes behandling kostar mellan 400 och 750 kronor.
Av Kristina Rosenberg
Foto: Lennart Dannstedt
Publicerad 2008/09
MER OM MEDICIN