Andra sajter från Allers förlag:
Många som blivit utsatta för övergrepp får god hjälp av vanlig terapi. Men vissa mår bara sämre. För dem kan kommunikologi vara ett alternativ.
Där finns redskap till hjälp utan att man behöver prata om allt som hänt, säger Karin von Sydow, certifierad kommunikolog på mottagningen Kommunikation och Förändring i Örebro.–Även om vi inte minns vissa saker med vårt medvetande kommer kroppen ihåg allt vi varit med om.En av nycklarna i kommunikologi är att man skiljer på associerade och dissocierade minnen. Ett dissocierat minne innebär att man kan tänka på något svårt man varit med om utan att ta in alla känslor man hade när det hände. Associerade minnen innebär å andra sidan att man är kvar i de akuta känslorna. Ofta är de kopplade till en händelse långt bak i tiden. Eftersom man inte har distans styr minnet hur man reagerar på saker som händer i nuet. –Barn som bär på svåra associerade minnen och som inte fått hjälp att bygga upp sin jagkänsla får till exempel svårt att skilja på var deras ansvar slutar och andras börjar. Därför bär många som varit utsatta för sexuella övergrepp på skuldkänslor, även sedan de blivit vuxna. Målet är att dissociera de associerade minnena. –Det går ofta förvånansvärt snabbt. Behandlingen kan sträcka sig från ett par gånger till en gång i veckan under en period.
Kommmunikologi bygger på samarbetet mellan kroppen och hjärnan: Långsamma rörelser, som stimulerar hjärnstammen där vårt undermedvetna finns, kombineras med nya sätt att tänka. Vilket gör att känslo- och tankemönstren ändras.Kunskapen att med långsamma rörelser öka sitt mentala välbefinnande har länge funnits inom bland annat qigong och yoga. Behandlingen sker stegvis och kan se ut på många sätt beroende på problemet. Via andningen, inre bilder och vissa rörelser bygger man upp sin självkänsla. –Det är ett kraftfullt sätt att bygga upp sin jagkänsla på, och även släppa skuld- och skamkänslor. Det är förvånansvärt hur mycket känslor som kan frisättas genom rörelserna. Känslor man kanske inte haft kontakt med på väldigt länge. De inre bilderna kan handla om att man som vuxen träder in och hjälper sig själv som barn. –Det minskar känslan av utsatthet och bygger upp en inre självtillit.
Av Anna Carsall.
Publicerad 2007/06.
LÄS MER OM PSYKOLOGI!
Vad gör dig glad, ledsen, arg? Har det hänt något du vill berätta? Skriv! Ordet är ditt!
Kontakta oss | Om Cookies | Integritetspolicy | Om Allers örlag | Press | Annonsera| Sitemap© Copyright Allers förlag 2007